http://elincarina.blogspot.com
Bloggbyte?
Livets mysterier
Vi har intresseanmält en lägenhet. Har tröttnat på de otäta fönstren, brunnen som inte tar in vatten, toaletten som läcker, grannarna som pajar tvättmaskinen, parkeringen som inte blir skottad, vattenledningarna som tjuter... Men annars så trivs vi i lägenheten.
Om klokhet
Kanske är jag på väg att bli klok. Sokrates lär ju ha sagt att klokast är den som vet vad han inte vet.
Summering av året
Skola, vardag, kärlek
Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Körde färdtjänstbuss
Har du några nyårslöften?
Jag ska bli mindre bossig, prata mindre om mig själv och prata mindre i allmänhet
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Thony och Hanna, och så Jenny i skolan. Och så en del andra bekanta, Jonathan och Johanna, Jennie med flera...
Vilka länder besökte du?
Skottland :)
Vad var din största framgång 2010?
Jag har fått väldigt bra kontroll över mina fobier och min oro. Har blivit bra på att hantera dem.
Största misstaget?
Att inte ha ett godkänt pass när jag skulle utomlands.
Bästa köpet?
Mitt provisoriska pass, våra nya sängar och vår diskmaskin.
Vad spenderade du mest pengar på?
Mat!
Gjorde någonting dig riktigt glad?
Bra musik, min familj och mina vänner. Min fantastiska sambo.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Gladare. Mycket gladare.
Vad önskar du att du gjort mer?
Jag citerar Becka: umgåtts mer med mina gamla vänner! Eller bara pratat med dem.
Favoritprogram på TV
Grey's Anatomy, Bones och Vem vet mest?
Vad gjorde du på din födelsedag 2010?
Åt pannkakstårta, spelade julklappsspel, tittade på Grey's Anatomy.
Hur skulle du beskriva din stil år 2010?
Vad har du lärt dig 2010?
Uppskatta de vänner du har mer.
Massa lagerarbetssaker.
Brandsläckarpulver är blått.
Vad hoppas du på 2011?
Att få fortsätta vara så glad och lycklig som jag är nu. Och så vill jag utvecklas som pedagog och människa.
Måndagsreflektion
Det finns ingen tid i livet som jag längtar tillbaka till. Även om vissa tider var roliga, tex gymnasietiden, så fanns det där problem och frågor som jag inte skulle vilja ha tillbaka.
Det finns inte heller någon tid i livet jag längtar till. Visst, jag ser fram emot att få barn och äga ett hus och sånt. Men med det kommer ett ansvar och ett uppbindande som jag inte vill ha nu.
Jag trivs så oerhört bra med den tid och plats jag befinner mig på nu. Det känns bra. Det måste ju betyda att jag är lycklig. När jag tänker på det så är jag det. Lycklig. Det känns fantastiskt.
Om att inte riktigt passa in
Vad har vi kommit fram till? Egentligen ingenting. Det finns egenskaper hos mig själv som jag inte tycker om. Som att jag pratar för mycket, säger för mycket om mig själv och att jag är ironisk lite för ofta. Sådana saker. Det är saker som jag jobbar på att förändra, det har tillochmed blivit bättre.
Samtidigt så har jag vänner som tycker om mig som jag är. Som jag trivs med. De tycker om mig för den jag är, ska jag behöva ändra mig för att passa in i den stora gruppen? Jag tycker om mig själv som jag är, men jag tycker inte om att känna mig utanför. Jag vill inte förändra min personlighet. Den är jag.
Ibland saknar jag gymnasietiden. Och högstadietiden. När vi kunde sitta i matsalen i timmar och skratta. Inte bry oss om de andra. Vara de vi är och ha roligt tillsammans. Funderar på om jag kommer finna den gemenskapen i en grupp igen. Önskar verkligen det.
Samtidigt har jag mina vänner som jag trivs så bra med. Som jag kan vara mig själv med. Med dem känner jag mig omtyckt. Det hade ändå varit kul att få en grupp nya vänner med sig från högskoletiden. Som jag kan hålla kontakten med och prata med. Det hade jag tyckt om.
Nobelpriset
Nobelpriset delas varje år ut till personer som gjort stora framsteg inom kultur, fred och vetenskap. Varje pristagare tilldelas under en internationellt sänd prisceremoni diplom, en guldmedalj och en summa pengar. Detta anses av många vara den finaste och mest prestigefyllda utmärkelse du kan få. Jag är inte säker på att jag är beredd att hålla med. Jag ska berätta en historia.
En ung man stod på stadens torg och förkunnade att han hade det vackraste hjärtat i hela bygden.
En stor publik hade samlats och alla beundrade hans hjärta för att det var så vackert.
Det var inte en endaste rispa eller märke i det.
Ja, de var alla överens om detta sannerligen var det vackraste hjärta de någonsin sett.
Den unga mannen blev så stolt att han började förkunna ännu högre om sitt vackra hjärta.
Plötsligt närmade sig en gammal man och ställde sig längst fram i publiken och sa:
”Ditt hjärta är inte på långa vägar så vackert som mitt.”
Publiken och den unga mannen tittade på den gamle mannens hjärta.
Det slog med starka slag, men det var fullt av ärr och det fanns ställen där man såg att bitar hade tagits ur och ersatts med andra bitar som passade dåligt så att det hade blivit taggigt och kantigt där de satts in.
Det fanns t o m ställen där det faktiskt fattades bitar och där det hade blivit djupa hål.
Publiken stirrade – hur kunde han säga att hans hjärta var vackrare tänkte de.
Den unge mannen tittade på den gamle mannens hjärta, såg dess tillstånd och skrattade.
”Du måste skoja, jämföra ditt hjärta med mitt, mitt är perfekt och ditt är fullt av ärr och märken.”
”Ja, ” sade den gamle mannen, ”ditt hjärta har ett perfekt utseende, men jag skulle aldrig vilja byta mitt hjärta mot ditt.
Du förstår, varje ärr representerar en person som jag givit min kärlek – jag tar ut en bit av mitt hjärta och ger till dem, och ofta får jag en bit av deras hjärta tillbaka som passar i den tomma platsen i mitt hjärta, men eftersom bitarna inte är exakta så finns det lite taggiga kanter på mitt hjärta, men dessa vårdar jag ömt för de påminner mig om den kärlek vi delade.
Ibland har jag gett bort bitar av mitt hjärta, men inte fått någon bit tillbaka av den andra personen.
Det är därför jag har en del tomma hål i mitt hjärta – att ge av sin kärlek är att ta en chans.
Trots att dessa tomma hål smärtar och står öppna, så påminner de mig om den kärlek jag har för dessa människor och hoppas att de någon gång kommer tillbaka och fyller det tomma hålet i mitt hjärta som står och väntar på dem.
Så nu kanske du kan se vad verklig skönhet är?
Den unga mannen stod med tårarna sakta rinnande nerför kinderna.
Han gick fram till mannen, stoppade in handen i sitt perfekta unga hjärta och rev ut en bit.
Han erbjöd biten till den gamle mannen med darrande händer.
Den gamle mannen tog emot biten av hans hjärta, stoppade in den i sitt hjärta, och tog sen en bit ur sitt eget ärrade hjärta och stoppade in det i såret på unge mannens hjärta.
Biten passade, men inte perfekt så det blev lite taggiga kanter.
Den unge mannen tittade på sitt hjärta, som inte var perfekt längre men ändå vackrare än någonsin eftersom kärleken från den gamle mannen blandades med hans.
De kramade om varandra och gick iväg sida vid sida.
För mig är inte det finaste och mest prestigefyllda priset guldmedalj, diplom och pengar vid en internationellt sänd prisceremoni. För mig är det finaste priset att dela någons kärlek. Att få en bit av någons hjärta och ge en bit av mitt. Som den gamle mannen sade ”att ge av din kärlek är att ta en chans. Men trots att de tomma hålen smärtar så påminner de om kärleken för andra människor och hoppet om att de en gång kommer tillbaka”. Det är den finaste utmärkelsen för mig.
Till mina underbara gymnasievänner
Tillsammans med er kan jag verkligen vara mig själv. Jag behöver inte hålla tillbaka några sidor för att undvika att trampa någon på tårna. Jag kan berätta om intressen och åsikter utan att bli dömd efter dem. Ni är ärliga mot mig och berättar sanningar, även när jag inte vill höra den.
Innerligt hoppas jag att ni känner detsamma när ni är med mig. Innerligt hoppas jag också att vi håller kontakten. För ni är verkligen underbara.
You're just awsome!
101101
Älskar alla tuffa datum som blir nuförtiden :)
Fick en superfin väska på posten av min älskade moster i fredags. Idag fick den följa med till skolan och den fick ta emot en massa fina komplimanger.
Gick omkring på stan efter skolan. Letar efter en rak jeanskjol med hög midja. Har hittat en på kappahl, deras mäske Magic. I centrum finns den dock bara upp till storlek 42. Jag behöver 44. Minst.
På fredag åker jag tåget söderut för att besöka flottans hemstad. Karlskrona. Nästan hela "gänget" från gymnasiet ska med. Det ska bli superkul!
Barndomsminnen
Som min Storasyster nämnt så skrev Abbepappan något oerhört bra för ett par dagar sedan. Jag kommer ihåg det där med hockeybilderna. Fast för min del var det Spice Girls bilder som byttes. Tänk lyckan när jag och Jennifer fick tag på en bild med Emma Bunton som barn. Tänk sen sorgen när något stal alla våra bilder.
Ett annat såntdär dilemma som föräldrar ställs inför är kalas. Ska vi ha kalas? Hur ska det vara? Och frågan framför alla: Vilka ska bjudas?
Ska barnet få bestämma själv? Då kan det bli så att barnet bjuder alla utom ett eller två barn. Barn förstår sånt. Samtidigt har jag ett minne av att bli bjuden trots att födelsedagsbarnet inte ville ha mig där. När de andra skulle leka en pusslek fick jag sitta utanför rummet. Jag var sex år då men jag minns det fortfarande. Och jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på det.
Du kanske tror att sånt försvinner när barn blir äldre? Jag minns också att inte bli bjuden på klassfesten. Då gick jag i nian. Jag minns när klasskompisarna inte ville byta om i samma omklädningsrum som jag. Då gick jag i gymnasiet.
Det sätter spår. Idag är jag 22 år och blir fortfarande tveksam när jag blir bjuden till någon de första gångerna. Vill de verkligen ha mig där eller kommer de göra narr av mig? Det är sjukt. Men jag tänker aldrig utsätta någon för samma sak. Det är en sak som är säker.
När jag bjuder folk till saker bjuder jag dem som jag vill ska komma. Även om jag redan vet att de inte kan. En inbjudan för mig är ett sätt att visa uppskattning, att visa att jag tycker om någon. Därför bjuder jag dem som jag vet inte kan komma. För att de ska känna sig välkomna och som en del av gemenskapen, trots att de inte kan.
Valanalys
Dagen D. Dagen för riksdagsval. Jag tänkte göra en personlig analys.
Efter att ha läst igenom vad de olika partierna står för så vill samtliga partier samma sak. De vill satsa på skolan, välfärden, arbetslösa och pensionärerna. De är bara oense om hur det ska gå till.
Jag tror allianden tar hem segern. Den största anledningen till varför jag tror att alliansen tar hem segern är enkel. De har fler och bättre profiler. Bra och pålitliga ansikten utåt. De rödgröna har inga karismatiska ledare.
Så kommer vi till den brännheta frågan. Sverigedemokraterna. Jag tror det är tack vare media och övriga partier som Sverigedemokraterna gått starkt framåt. Negativ publicitet är bättre än ingen publicitet alls. Medan de andra partierna har käbblat, ägnat sig åt pajkastning och vägrat diskutera Sverigedemokraterna har Sverigedemokraterna gjort ingenting. De har vunnit flest röster i jämförelse med förra valet.
Sverigedemokraterna i riksdagen är intressant men skrämmande. De andra partierna kan tvingas samarbeta, vilket jag anser är bra. Att det finns så många personer i Sverige med främlingfientliga åsikter är skrämmande. Dock kan man inte motarbeta det genom att försöka utesluta ett parti. De står trots allt för många svenskars åsikter.
Det som behöver göras är jobba från grunden. Satsa på intergrationsfrågor. Läs med samhällskunskap, historia och religion i skolan. Det för ökad förståelse för olika trosuppfattning, kunskap om främligsfientlighetens historiska konsekvenser och minskad främlingsfientlighet.
Jag röstade på Miljöpartiet. Anledningarna: När jag blir mormor/farmor vill jag kunna gå ut i skogen och plocka blommor med mina barnbarn. Miljöfrågorna har kommit i skymundan under den senaste mandatperioden, vilket gör att jag röstar på det parti som lyfter fram dem.
Samtidigt tycker jag att alliansen ska få chansen i fyra år till. De hamnade i en svår sits när den ekonomiska krisen drabbade Sverige hösten 2008. En kris som inte orsakades av alliansen utan av USA:s ekonomiska system. Krisen i sin tur gjorde att många svenskar blev arbetslösa. Inte heller det orsakades av alliansen.
Hade jag trott att det fanns en chans att de rödgröna tog hem segern hade jag förmodligen röstat annorlunda. Min absoluta drömsituation är att alliansen tar hjälp av Miljöpartiet för att skapa en majoritetsregering. Miljön är den viktigaste frågan för mig. Jag tycker klimathotet är skrämmande. Jag är orolig över hur vi behandlar vår planet. Gör vi ingenting åt det har vi snart ingen planet kvar att bo på. Då spelar ekonomi, arbetslöshet och skolpolitik ingen roll.
Tired of being sick...
Igår gick jag till skolan för att jag kände mig bra. Tills jag började röra på mig. När jag promenerat till skolan var jag så yr och illamående att det inte var sant. När jag kom hem visade det sig att jag hade 38,4 graders feber. När jag sovit två timmar hade jag 37,1.
Så länge jag sitter still är det lugnt. Men så fort jag rör på mig, typ går till affären blir jag jättevarm och svettig. Dessutom är jag konstant småyr och småillamående. Sjukt irriterande. Jag vill vara pigg nu.
Saker jag vill ha
Nu är det så att det finns en del saker jag vill ha, en del av dem behöver jag mindre än andra. Högst på listan står detta:
Ny mobil
Ny skolväska
Linser
Spara pengar
Här kommer fördelarna med att köpa dem:
Ny mobil - jag har hittat en jag verkligen vill ha och det är nu jag har pengarna.
Ny skolväska - jag trivs väldigt bra med Sebastians men vill gärna ha en egen i samma stil och jag har hittat en.
Linser - självförtroendeboost till 100! Känner mig mer tillfreds med mig själv när jag inte behöver ha linser. Dessutom blir det lättare att träna utan glasögon-
Spara pengar - alltid bra att ha till framtiden
Här kommer fördelarna med att vänta:
Ny mobil - jag kan vänta tills den jag har gått helt sönder, då kanske den nya samtidigt gått ned i pris
Ny skolväska - den nya väskan är väldigt dyr. Dessutom kan jag än så länge ha Sebastians.
Linser - jag har ju glasögon som passar och är relativt nya.
Spara pengar - finns väl aldrig nackdelar med att spara pengar?
Så här är mitt dilemma. Hur ska jag göra?
